En svensk nationalsymbol – den betande svenska kon

Det är dags för kosläpp. Ett evenemang som kraftigt ökat på svenska mjölkgårdar under senare år. Man kan boka på Arlas hemsida. Tusentals människor gläder sig åt hundratals kor som under glädjeskutt rusar ut från många månaders innevistelse. Trots gott om foder, gott om utrymme, borstar som kliar vill korna ut. De som förespråkar att korna mår lika bra inomhus, har dåliga argument. Men självfallet måste vi också ställa krav på betesmarken. Den bör vara väl dränerad och ge möjlighet till skugga. Och betesrätt för svenska kor tar inte bort kravet på att djurens inomhusmiljö måste tillgodose djurens krav. Att utan reservationer föreslå att kor i lösdrift ska befrias från beteskravet är att riskera såväl djurskyddslagens krav på naturligt beteende som kornas hälsa och välfärd. Det är klart att det finns såväl bra som dåliga lösdriftstallar.

Men är inte detta Sörgården och Astrid Lindgrens Bullerbyn? Nej det intressanta är att forskningen bekräftar att kor på bete mår bättre än att vistas inomhus hela året. EU:s livssäkerhetsmyndighet EFSA konstaterar förra året att kor behöver komma ut på bete. Det ger möjlighet till motion på större ytor, att få vila mer naturligt, gynnar klövhälsan och främjar mer naturliga sociala beteenden. Jordbruksverket bedömde senast år 2019 att ”beteskravet är en alltför viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas”. Den VÄXA- studie som nu pågår med 1500 kor på stall 18 månader, kommer inte svara på den viktigaste frågan. Kan djurskyddslagens krav på naturligt beteende anses tillgodosett eller om djurhälsan skulle förbättras med bete. Det hade ju också varit intressant att få siffror på hur den årliga mjölkavkastningen påverkas.

Det är lätt att bli kär i kor. Den betande kon är bilden av svenskt jordbruk. Den står för ett rikt landskap med gröna ängar och varierande natur. Det är som Arla säger: På betet får korna leva så naturligt som möjligt. Samtidigt som de får i sig i en del av sitt dagliga foder genom att beta, så bidrar de till att hålla landskapet öppet vilket gynnar den biologiska mångfalden”. Tack Arla. Det är intressant att konstatera att det låter annorlunda än 2021 då Arlas kommunikationschef bl a hävdade att vissa koraser inte mådde bra av att vara ute. Nu väntar vi på att Arla via sin modell för tilläggsersättning ger många fler poäng för bete med hänvisning till att detta gynnar såväl djurs välfärd som biologisk mångfald.

Mycket har hänt sedan Konkurrenskraftutredningen 2015 – Är det inte dags att låta utredningen gå i graven.

I direktiven till regeringens utredning Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd LI 2023:1, citeras inte oväntat Konkurrenskraftutredningen SOU 2015:15. Prognosen över utvecklingen av svenskt jordbruk då var oroande. En utgångspunkt för utredaren Rolf Annerberg var att den gemensamma lagstiftningen inom EU, skulle vara grunden. Nationella regelverk som gick utöver EU:s nivå skulle noggrant prövas och bygga på vetenskaplig grund och vara evidensbaserade. Ett alternativ som presenterades var en harmonisering av svensk djurskyddslagstiftning till EU:s nivå och ytterligare svenska åtgärder skulle ske i form av branschöverenskommelser. LRF tog åt sig äran av att ha spelat in att svenskt djurskydd kostar pengar. Jag gick ur LRF i protest. Man kan konstatera att det inte blivit något av förslaget att harmonisera svenska djurskyddsregler till EU:s nivå. Frågan har inte drivits politiskt. LRF fattade också ett stämmobeslut att acceptera dagens djurskyddslagstiftning, men att ytterligare krav måste betalas av marknaden.

Detta är nästan 10 år sedan. Mycket har hänt sedan dess. 2016 sjösattes Från Sverige, Svenskmärkningen AB. Ett företag ägt av Svensk Dagligvaruhandel, LI ,livsmedelsföretagen och LRF. Mycket efterlängtat och framgångsrikt – många produkter märks. Nu fanns verkligen möjligheten att marknadsföra svenska mervärden. Och det blir tydligt när man går in på Från Sveriges hemsida (citerad i tidigare blogg). Svenskmärkning AB gör också årliga attitydmätningar. Det svenska djurskyddet rankas högt liksom låg antibiotikaförbrukning. Nu har beredskapen inkluderats i konsumentenkäterna (se tidigare blogg). Med hänvisning till ägarmodellen, har Svenskmärkning ingen möjlighet att agera politiskt eller ha synpunkter på utvecklingen av mervärden. Jag har påpekat att 1500 mjölkkor sedan förra sommaren inte får komma ut på bete.

2017 presenterade såväl Stefan Löfven som statsminister och Sven-Olof Bucht, som landsbygdsminister den efterlängtade Livsmedelsstrategin 2016/2017:104. Bucht värnade det svenska djurskyddet. Citat ur strategin. ”Animalieproduktionen bör även fortsättningsvis präglas av hög omsorg om djuren. Djurskyddsnivån ska inte sänkas. Den svenska djurhållningen har generellt en hög djurvälfärd. Detta är resultatet av ett långsiktigt arbete där näringen och myndigheter framgångsrikt har arbetet mot gemensamma mål. För att fortsätta ett framgångsrikt arbete behöver aktörerna i värdekedjan dela en helhetssyn om hur konkurrenskraft kan uppnås samtidigt som djurhälsa, djurskydd och folkhälsa värnas. En ökad nationell animalieproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad andel konsumtion av svenskt kött. Samtidigt ska Sverige fortsätta ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Sverige bör fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU”. Det var ju en annan regering som kom med förslaget, men strategin beslutades av riksdagen. Syftet var att strategin skulle ligga fast oberoende av politisk ledning. Och nu är en revidering på gång under 2024.

Under den här tiden utformade flera branscher, mjölk, nötkött, griskött, handlingsplaner för att förbättra konkurrenskraften där marknadsföring av mervärden blev en viktig ingrediens. Jordbruksverket fick också i uppdrag att dokumentera mervärden i svensk produktion (se tidigare blogg).

2018 beslutade riksdagen om en ny djurskyddslag 2017/18:147. Det hade tagit tid. Eva Eriksson som utredare överlämnade förslaget redan 2011. Lagen trädde ikraft 2019. Riksdagen ställde sig bakom den nya djurskyddslagens målsättning att skydda djur från lidande och sjukdom och ge djuren rätt till naturligt beteende. Djurskyddsförordningen innehåller till stora delar samma förtydligande som i djurskyddslagen från 1988 d v s exempelvis förprövning av djurstallar, att värphöns ska ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad, grisar ska hållas lösgående, strömedel till grisar och kalvar och beteskrav för mjölkkor.

Marknadsandelarna för svensk animalier sjönk i samband med EU-inträdet. Intresset från dagligvaruhandeln för import var stort och det fanns en debatt kring dyra livsmedel. Det har skett en återhämtning och särskilt efter 2013 ökade den svenska marknadsandelen för i stort sett alla animalier, undantag lamm, speciellt under pandemin. Att andelarna minskar från 2022 är förklarligt med tanke på inflation och ökade priser. Enligt uppgift håller ändå svenskt kött och mejeri ställningarna, medan importen av kyckling har ökat. Att ha marknadsandelar allt från 100 till 70% måste väl ändå betraktas konkurrenskraftigt?

Dagligvaruhandeln har under senare år kraftfullt försvarat svensk mat. ICA har sedan många år ett nära samarbete med LRF, och har deklarerat i Land Lantbruk att man vill fortsätta stöd till svenskt jordbruk. Dagligvaruhandelns hållbarhetsråd har 2021 uttalat sitt stöd för det svenska beteskravet för kor som ett av de starkaste mervärden för svensk djurhållning och svenska produkter. I Axfoods rapport Mat 2030 från 2023 deklareras samma ståndpunkt, liksom att man vill märka kött från betande djur.

Det finns ett starkt värde i djurskydd och djurvälfärd hos såväl svenska som konsumenter i många EU-länder. Dessa har refererats tidigare. Sveriges Konsumenter och Vi Konsumenter har i sina inspel till livsmedelsstrategin lyft kravet på ett bibehållet eller bättre djurskydd. I den senast SIFO/Kantar (oktober 2023) rankas djurskydd på andra plats efter den egna hälsan. Detta avspeglas också i att flera medlemsländer väljer att införa egna djurskyddsregler över EU:s miniminivå.

Vill man öka importen av mat, ska man montera ned svenska mervärden

Det finns många skäl till att minska beroendet av import av mat, som vi kan och är bra på att producera själva. Dit hör bl. a spannmål och de flesta animaliska livsmedel. Speciellt gäller detta djurslag som idisslare som är mindre beroende eller kan göra sig oberoende av importerade fodermedel. Det är en viktig del av vår livsmedelsberedskap. Andra skäl är att vi i Sverige kan producera mat med viktiga värden, som har betydelse för ökad hållbarhet- klimatpåverkan, miljöaspekter, djurvälfärd och låg användning av antibiotika och bekämpningsmedel. Likaväl som vi måste slimma kostnader i produktionen för att klara konkurrensen så måste vi skapa preferens och betalningsvilja för svenska produkter. Målet bör vara att så långt möjligt producera och konsumera vår egen mat.

Och hur gör vi det? Givetvis måste vi lyssna till marknaden och konsumenternas värderingar varför man väljer svensk mat. Många konsumentstudier visar att svenskt djurskydd och låg antibiotikaanvändning är några av de viktigaste skälen till att välja svenska animalieprodukter. Det finns också flera konsumentstudier som visar att man är beredd att betala mer för ett gott djurskydd alternativt kommer att avstå från att köpa svenska produkter om man försämrar det svenska djurskyddet till exempelvis EU-nivån. Man talar gärna om illojala konsumenter, som inte lever som man lär. Men det är ändå så att vi har höga svenska marknadsandelar på flera svenska animalieprodukter som ägg, mjölk och griskött. Att mejeriprodukterna totalt hamnar kring 70 % beror sannolikt på att vi har stor import av ost.

Ett effektivt sätt att öka importen är att ta bort skälen till att svenska konsumenter väljer svensk mat. Det gör man genom att ta bort mervärden som värderas högt av konsumenterna som att svenska kor får beta, att grisarna har knorren kvar, får mer utrymme och inte spärras in i burar, att äggen inte kommer från burhöns och kycklingarna får mer plats. Om det inte finns skillnader i djurvälfärden mellan svensk och EU-producerat, har konsumenterna skäl att välja importerad vara, som sannolikt är billigare. Alternativet är att man väljer ekologiskt, eftersom man då garanterat får en bättre djurvälfärd. Ett annat alternativ är att man minskar eller slutar äta animaliska produkter. Jag vill påminna om den animerade diskussionen kring att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter i anslutning till nya nordiska näringsrekommendationer.

Det svenska beteskravet för mjölkkor är det starkaste mervärdet för svenska mejeriprodukter. Så här säger Arla på sin hemsida
: Kor gillar också sommarlov
• Under sommarmånaderna är alla kor ute och betar 6 timmar per dag eller mer. De kor som inte går i lösdrift när de är inne under vintern har ofta särskilt långt sommarbete.
• På betet får korna leva så naturligt som möjligt. Samtidigt som de får i sig en del av sitt dagliga foder genom att beta, så bidrar de till att hålla landskapet öppet vilket gynnar den biologiska mångfalden.
• Korna rör sig i flock och kan gå flera kilometer på en dag. När de rör sig mer bygger de upp rörlighet, muskulatur och kondition. Det stärker deras ben och innebär generellt färre skador på ben och klövar.
• Under betesperioden om sommaren kan det ibland bli varmt, till exempel vid värmeböljor. Då går korna helst tillbaka in i ladugården för att få skugga och svalka inomhus.

Svenskmärkning, Från Sveriges hemsida 2024-04-04
God djuromsorg och låg antibiotikaanvändning
.
Svenska bönder jobbar förebyggande för djurskydd, smittskydd och god djurhälsa och vi har en av världens strängaste djurskyddslagstiftning där djuren får behålla sitt naturliga beteende. Sverige har friska djur och friska djur behöver inte antibiotika – Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika i djurhållningen.
Jämfört med de minimikrav som EU ställer i gemensamma djurskyddsregler för nötkreatur, får, grisar, kyckling och ägg är svenska krav mer långtgående. Exempelvis ska mjölkkor och får gå på bete eller på annat sätt vistas ute sommartid, grisarna har knorr på svansen eftersom svanskupering är förbjudet och kycklingar och värphöns får behålla sin näbb intakt, för att nämna några exempel.
De betande djuren ger oss ett öppet landskap. Utan dem får Sverige inga vackra hagar och ängar med biologisk mångfald.

Jordbruksverket 2023
Mjölkproduktion

Några exempel på mervärden inom svensk mjölkproduktion:
• Mjölkkor i Sverige ska få beta ute under sommaren.
• Svenska mjölkkor ska ha mjukt underlag att ligga på, deras klövar ska verkas och de ska vara lösgående när de föder sina kalvar.
• Den svenska mjölkens klimatpåverkan är lägre per kilo än i många andra länder. Det beror bland annat på att en svensk mjölkko har hög mjölkavkastning och att en stor del av fodret består av gräs och klöver.

Christina och Staffan Planck

Vad hände? Det är för tidigt att gå bort när man är 83 år, som Christina och Staffan gjorde med några månaders mellanrum. Så sorgligt.

Jag träffade Christina på Lantbrukshögskolan på Ultuna. Hon gick två årskurser före mig på agronomutbildningen tillsammans med Staffan. Där fanns ett aktivt och livaktigt gäng av kvinnliga studenter. Jag minns väl en gemensam skidresa till Jämtlandsfjällen. Vi skidade bl a förbi Enaforsholm. Och Christina hade med sig sin tax Tjabo. Detta var på mitten av 60-talet. Vi träffades också i ridhuset. Jag hade en lite speciell kontakt eftersom min morfar och mamma kände familjen Nathanson på Sund på Värmdö, släkt med Nathansons på Granhammar, Christinas barndomshem.

Sedan möttes vi igen på 80-talet. 1982 hade jag lämnat LRF och börjat på Slakteriförbundet. På stämman 1985 antog Slakteriförbundet programmet Omsorg i djurskötseln. Man inrättade en djuromsorgsnämnd. Christina hade fått plats i Slakteriförbundets styrelse efter en karriär i styrelsen för Scan Väst och blev ledamot i djuromsorgsnämnden. Bror Gillis Andersson blev ordförande med Thomas Gustavsson, Nils-Erik Bramsvik, Karl-Erik Persson, Anders Forslid, Åke Rutegård, Gunilla Krantz och jag som engagerade ledamöter förutom Christina. Så fantastiska roliga och utmanande år. Djuromsorgsnämnden tog en mängd alternativ och hade inte alltid Slakteriförbundets styrelse med sig. Vi gjorde studieresa till Danmark och bjöd in danska djurskyddet till slakteriet i Varberg för att informera om våra djurskyddsrådgivare på slakterierna. Vi besökte Nordens Ark och en sommar gjorde vi en fantastisk tur till Scan Väst där Christina och Staffan bjöd på middag på gården Varvboholm. Ett tvådagars möte i djursomsorgsnämnden på Christinas älskade Stora Nassa ute i ytterskärgården glömmer man aldrig. Inte heller hennes fantastiska femtioårsfest på Stora Nassa. När Christina så småningom avgick ur nämnden gav nämnden henne ett fodervärdskap åt ett får på Nordens Ark.

Så skildes våra vägar och jag återvände 1993 till LRF. Jag vet att Christina gjorde fin och välbehövlig karriär när det gällde utfodring av häst. För det belönades hon med att bli hedersdoktor vid SLU. När jag själv utsågs till hedersdoktor 2015 ringde Christina och gratulerade. Jag blev så glad. Christina var en viktig person under min yrkeskarriär- varm, engagerad och gästvänlig. Nu är hon borta. Det känns tomt.

”Det är djurvälfärden vi får betalt för” Arla kan och måste högre premiera bete för kor.

Det går utmärkt att marknadsföra svensk lagstiftning som starkt försäljningsargument. ”Det är djurvälfärden vi får betalt för” sa för några år sedan Jonas Tunestål då VD för danskägda slakteriföretaget KLS Ugglarp. Och det är kanske framför allt svenska djurskyddsregler för grisar som är ett starkt argument för svenskt griskött. Marknadsföring av svenskt djurskydd har varit framgångsrikt och marknadsandelarna har ökat från 70 % till i dagsläget över 80 %. Det handlar om grisknorrar, om större utrymme, att inte stänga in suggor i trånga bås samt självklart en låg antibiotikaförbrukning. Hur kommer det sig att ett av Sveriges största slakteri ägt av Danish Crown ser svenska mervärden som en tydlig konkurrensfördel medan svenska mjölkbönder och LRF snarare ser svenska djurskyddsregler som en nackdel. Trots att djurvälfärd är ett av Svenskmärkningens starkaste argument.

Lagstiftning måste vara grunden när marknaden inte kan lösa utmaningar kring miljömässig, ekologisk eller social hållbarhet. Men företagens kvalitetsbetalning har alltid varit ett sätt att stimulera produktionen i hållbar riktning. Mejeri- och slakteriföretag inför nu hållbarhetsersättning till sina leverantörer. I första hand premieras åtgärder som minskar klimatpåverkan. Men hur står det till med värden som premieras högt av konsumenterna d v s djurvälfärd och friska djur. Arla har fått berättigad kritik för sin hållbarhetsersättning som med fokus på klimat (49 poäng) och mindre på biologisk mångfald (8 poäng varav bete två poäng). Det missgynnar gårdar med mer extensiv produktion, men som medger större biologisk mångfald och högre djurvälfärd. Betecknande är att danska mjölkproducenter med mer intensiv produktion fick högre poäng än svenska. Nu finns världens chans för Arlas hållbarhetsersättning att ge högre betalning till mjölkleverantörer som har sina kor på bete. Intressant är att på Arlas hemsida lyfts kornas sommarlov och värdet av bete. Ska inte kvalitetsbetalning också avspegla det som värderas högt av konsumenterna?

KSL Ugglarp ser ett värde i att ha stor andel på den svenska marknaden trots att det faktiskt konkurrerar med Danish Crowns möjlighet att komma in på den svenska marknaden. Arla däremot förutsätts optimera sin produktion och tillverkar kanske hellre mjölkpulver än ost i Sverige och säljer gärna dansk ost i Sverige. Ett dilemma har också alltid varit Arlas likaprismodell d v s alla Arla-bönder i alla länder får samma avräkningspris på levererad mjölk. Men nu sker som nämnts en möjlighet att premiera mjölkleverantörer som presterar enligt uppsatta kvalitetskrav.

Svenska mjölkbönder äger det starkaste svenska mervärdet – betande kor. Tydligt och högt uppskattat av konsumenter och dagligvaruhandel. Vem blir inte glad av att se glada kor som släpps på bete och som också utnyttjas friskt av mejerierna för att skapa förtroende och intresse för mejeriprodukter. Det finns vissa mantra som upprepas av inte minst Sveriges Mjölkbönder och kanske också av LRF. Det går inte att marknadsföra svensk lagstiftning och stora delar av svensk mejeriindustri ägs av internationella bolag som inte är beredda att marknadsföra svenska mervärden. Arla är ett internationellt mejeriföretag och en kooperativ förening som ägs av 8 000 mjölkbönder i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. I Sverige finns cirka 2 000 ägare. Skånemejerier är ägt av franska Lactalis. Marknadsandelen för svenska mejeriprodukter är ca 70 %, där sorgebarnet är svensk ost, där 30 % av den ost som konsumeras i Sverige är svensk. Jag har aldrig förstått varför man inte kan kommunicera att svensk ost bidrar till betande kor och ett vackert svenskt landskap.

Djurskydd och djurvälfärd är att skydda djur mot sjukdom

Det har uppstått en konstig diskussion kring att svenska djurskyddsbestämmelser inte explicit medverkar till bättre djurhälsa, högre produktion och mindre behov av läkemedel. Skälet skulle vara att det finns väldigt lite regelrätt forskning som bekräftar effekten av olika nivåer på djurskyddsregelverk på djurhälsan eller produktionen. Kanske inte så konstigt egentligen eftersom det skulle kräva omfattande och långliggande försök. Sambanden mellan skötsel och djurmiljö och sjuklighet är komplicerade. Många faktorer samverkar och påverkar smittrycket.

Det finns skäl att påminna om djurskyddslagen från 1988 med medföljande förordning och djurskyddsföreskrifter. Den nya djurskyddslagen innebar ett nytt grepp, där syftet var att inte bara skydda djuren från lidande utan också mot sjukdom. Så här lyder § 2 Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Detta känns motsägelsefullt att ifrågasätta att djurskyddslagstiftningen inte främjar djurhälsan och medverkar till friska djur. Det finns en etablerad uppfattning om att exempelvis den av Sverige beslutade restriktionen av tillgång till antibiotika 1986 bidrog till svenska djurskyddsregler som främjar en god djurhälsa. De kom i samband med den nya djurskyddslagen 1988. Nu kunde man utnyttja den kunskap man skaffat sig kring förebyggande djurhälsovård. I många avseenden omformades god praxis som tillämpades av skickliga uppfödare som främjade god djurhälsa till djurskyddsregler för att tillämpas av alla. Sjuka djur inte minst subklinisk sjuklighet innebär minskad tillväxt och reproduktion. Stress belastar immunförsvaret

Duktiga grisuppfödare hade börjat släppa loss sina suggor och tillämpa s k planerad produktion. Det gällde också lämplig avvänjningsålder för smågrisar, sektionering, begränsade avdelningsstorlekar för att minska smittspridningen och ytkrav. Man vet att tidig avvänjning kan provocera fram avvänjningsdiarree. Och alla veterinärer kan exempelvis intyga djurhälsoproblem med överbeläggning. Omgångsuppfödning är ett bra exempel på att minska smittrycket.

För alla djurslag ställs krav på stalluftens kvalitet och bullernivåer. Även djurskyddsskrifterna för nötkreatur innehåller tydliga regler för att minska riskerna för sjuklighet exempelvis mottagningstallar och omgångsuppfödning för specialiserad nötköttsuppfödning.

När den nya djurskyddslagstiftningen beslutades 2018 är målsättningen också att skydda djur från sjukdom 2 kapitlet 1 § Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 2 § Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
1. deras välfärd främjas,
2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och
3. beteendestörningar förebyggs.

.

Konkurrenskraft är mer än sänkta kostnader

Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd är titeln på den utredning som ingick i Tidö-avtalet. Vi kanske ska tacka Sverigedemokraterna för att utredningen kom till stånd med start 1 april 2023. Utredaren Elisabeth Nilsson ska lämna rapport senast 30 juni i år. Inte mycket tid med en lång innehållsförteckning. Med tanke på titeln är det väl inte så konstigt att det finns en hänvisning till Konkurrenskraftsutredningen från 2015 i utredningsdirektivet. Men det är nästan 10 år sedan. Prognosen över utvecklingen av svenskt jordbruk då var oroande. Ett alternativ som diskuterades var en harmonisering av svensk djurskyddslagstiftning till EU:s nivå och att ytterligare svenska åtgärder skulle ske i form av branschöverenskommelser.

I dag uttrycker sig den samlade lantbruksnäringen på ett helt annat sätt. Det finns ett mycket starkt stöd och stolthet för den så kallade svenska modellen med förebyggande arbete i samverkan mellan bransch och myndigheter liksom för den svenska djurskyddsnivån. Det råder stor samstämmighet i att Sveriges förebyggande, långsiktiga och gemensamma arbete för god djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd samt låga, ansvarsfulla antibiotikaanvändning utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen. Man ser ett värde i att EU vill höja djurskyddsnivån i lagstiftningen, men en harmonisering av svenska djurskyddsregler diskuteras inte i dagsläget. Det är viktigt att konstatera att för några år sedan beslutade LRF på sin förbundsstämma att man kan acceptera dagens nivå på djurskydd i lagstiftningen, men inte mer regelverk. Då är det intressant att betrakta EU- kommissionens ambitioner och att många EU-länder inför skärpta djurskyddskrav över svensk nivå.

Omvärlden ser helt annorlunda ut idag än 2015. 2016 kom den efterlängtade märkningen Från Sverige. Svenskmärkning AB ägs av Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsindustrierna LI och LRF. Svenskmärkningen har varit framgångsrikt och uppskattas av konsumenterna. Kommunikationen bygger till stor del på svenska mervärden där svenskt djurskydd ligger högt. Svenskmärkning gör årliga konsumentstudier. Djurskydd rankas högt ca 70 % i samtliga studier. Att beredskapsaspekterna har inkluderats i konsumentstudierna har inte minskat rankingen. I SIFO/Kantar från oktober 2023 hamnar djurvälfärd på andra plats med drygt 80 % efter vikten av den egna hälsan. EU:s konsumenter prioriterar djurskydd högt och vill ha skarpare regler. Det här är ingen fråga som löses av marknaden.

Riksdagen fick sin chans att tycka till kring en ny djurskyddslag 2018, som trädde i kraft 2019.
Riksdagen ställer sig bakom den nya djurskyddslagens målsättning att skydda djur från lidande och sjukdom och ge djuren rätt till naturligt beteende. Djurskyddsförordningen innehåller till stora delar samma förtydligande som i djurskyddslagen från 1988 d v s exempelvis förprövning av djurstallar, att värphöns ska ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad, grisar ska hållas lösgående, strömedel till grisar och kalvar och beteskrav för mjölkkor. Och djurskyddsföreskrifterna måste utgå från lagens ambitioner – inte minst gäller det kravet på att djurs ska kunna utföra naturliga beteenden som de är starkt motiverade för exempelvis bobyggande hos suggor och bete för nötkreatur och får.

Marknadsandelarna för svensk animalier sjönk i samband med EU-inträdet. Intresset från dagligvaruhandeln för import var stort och det fanns en debatt kring dyra livsmedel. Det har skett en ordentlig återhämtning och särskilt efter 2013 ökade den svenska marknadsandelen för i stort sett alla animalier till mellan 60 – 100 procent. Sorgebarn är lammkött och ost. Att andelarna minskar från 2022 är förklarligt med tanke på inflation och ökade priser. Enligt uppgift håller ändå svenskt kött och mejeri ställningarna, medan importen av kyckling har ökat.

Dagligvaruhandeln har under senare år kraftfullt försvarat svensk mat. ICA har sedan många år ett nära samarbete med LRF, och har nyligen deklarerat i Land Lantbruk att man vill fortsätta stödet till svenskt jordbruk. Dagligvaruhandelns hållbarhetsråd har 2021 uttalat sitt stöd för det svenska beteskravet för kor som ett av de starkaste mervärden för svensk djurhållning och svenska produkter. I Axfoods rapport Mat 2030 från 2023 deklareras samma ståndpunkt, liksom att man vill märka kött från betande djur.

Slutsatsen är att konkurrenskraft verkligen är mer än sänkta kostnader. Budskapet i min tidigare blogg var också att när det gäller svenskt djurskydd måste man också skatta intäkter av svenska djurskyddsregler i form av friska och högproducerande djur. Det känns synnerligen motiverat att också värdera och marknadsföra sina unika svenska mervärden.

Vem räknar på intäkterna av svenskt djurskydd?

Ingen vill på allvar ägna sig åt att skatta vinsterna med svenska djurskyddsregler – inte bara konsumentförtroende utan faktiska vinster med friska djur och högre produktion. Ingen kan väl påstå att svenska djurskyddsregler har hindrat duktiga djurbönder att uppnå en produktion i världsklass.

Hur kommer det sig att Sverige har EU:s friskaste djur och lägsta antibiotikaförbrukning! Dessutom har vi nästan världens högsta tillväxt hos våra svenska grisar och våra mjölkkors avkastning ligger i topp. Det kan inte bara bero på en framgångsrik avel och att vi har lyckats hålla djursjukdomar utanför landets gränser. Vi är många som hävdar att svensk djurskyddslagstiftning, som sedan djurskyddslagen 1988, syftar till att skydda djur från lidande och sjukdom och ge djuren möjlighet att bete sig naturligt har bidragit till friska djur som utnyttjar sin produktionspotential.

Det var budskapet från femton tunga forskare när utredningen ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, LI 2023:01” presenterades i februari förra året. Syftet med svensk djurskyddslagstiftning är att verka förebyggande d v s undvika dåliga djurmiljöer, felaktigt utformade djurstallar, olämplig utfodring och sjukdomsprovocerande uppfödningssystem. Sedan finns självfallet den etiska dimensionen. Ska vi använda djur för att producera mat, ska vi behandla djuren med respekt och ge möjlighet till ett drägligt liv. Och detta är inte bara ett svenskt synsätt utan EU-kommissionen har konstaterat att det finns ett mycket starkt medborgartryck att behandla våra livsmedelsproducerande djur, men även sällskapsdjur, bättre. Och det löser inte marknaden som jag skrivit om i tidigare blogg 5 december 2023. Varför skulle annars EU vilja skärpa regelverket. EFSA (European Food Safety Authority ) har också gjort ett stort antal genomgångar av djurskyddsproblem och förslag till åtgärder. EFSA har ju bl a föreslagit att kor bör ha tillgång till bete. Och glöm inte att vissa medlemsstater nu faktiskt går före med skärpta djurskyddsregler – över Sveriges nivå.

Jag minns ett sorglig uttalande från en regionsförbundsstämma i väst som tyckte det var dags att avsluta experimentet med svensk djurskyddslagstiftning. Jag lyckades i Land få in ett uttalande där jag skrev att det svenska experimentet bidragit till hög produktion men också till EU:s lägsta antibiotikaförbrukning. Svenskt djurskydd kostar pengar! Detta upprepas med en dåres envishet av vissa politiker och representanter för näringen och ingår i utredningens direktiv. Mycket har också hämtats från Konkurrenskraftutredningen från 2015 ( LRF:s inspel medförde att jag gick ur LRF samma år). Jag skulle hävda att påståendet bygger på dålig kunskap. Det finns inga aktuella beräkningar av kostnader och intäkter av svenskt djurskydd. Det är klart att det går att räkna på kostnaden för att använda halm i svinuppfödningen, bygga med större ytor eller bedöva i samband med operativa ingrepp. Men att bra djursmiljöer ger bättre produktion undviks i diskussionen. Det hävdas att det saknas forskning och det är ju sant. ”Den svenska modellen – hävstång eller ok för svensk svinproduktion” (Jonasson L et al 1997) visade att i jämförelse med dansk grisproduktion som tillämpade antibiotikatillsats i foder och EU:s djurskyddsregler, hävdade sig svensk uppfödning mycket väl med striktare djurskyddsregler och utan antibiotika generellt i foder. Kostnaden för den svenska modellen var marginell. Den visade också att man inte kan ta en enskild regel utan måste titta på samspel mellan regler. På ett seminarium som ordnades av regeringskansliet 1998 redovisades bl a resultaten och resonemang och argument för att EU skulle anta ett förbud mot antibiotika i förebyggande syfte. Vilket man så småningom gjorde. Förbudet infördes 2006. Dokumentet är en bra historiebeskrivning. Läs och begrunda utifrån dagens perspektiv

Läs hela artikeln »

Det räcker inte med att tala om klimatåtgärder och hälsa

Den som hävdar att krav på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden avvänds som slagträ för att skymma krav på klimatåtgärder, har fel. Vi måste arbeta med både och. Och det räcker inte. Vi måste producera mat även i fortsättningen och då måste vi rädda våra livsnödvändiga ekosystem och inte fortsätta att utarma våra jordar. Vi måste producera mer mat utifrån den jord vi har på ett hållbart sätt. Ser man på hur vi dagsläget överskrider de flesta av planetens gränser inser att vi måste arbeta med klimatåtgärder, öka den biologiska mångfalden, minska läckaget av kväve och fosfor till haven, minska användningen av kemikalier, hantera bristen på färskvatten, landanvändningen och begränsa novel entities (Include emissions of toxic compounds such as synthetic organic pollutants and radioactive materials, but also genetically modified organisms, nanomaterials, and micro-plastics). Sedan många år har Sverige i riksdagen beslutade miljökvalitetsmål som i många avseenden täcker in flera av planetens gränser. Släpp in dessa mål liksom generationsmålet i debatten.

Självklart ska svenska kostråd verka för bättre hälsa hos befolkningen och förse olika befolkningskategorier med tillräcklig näring. Men om man hävdar att vi från hälsosynpunkt lika väl kan importera vår mat, rekommenderar jag att läsa Naturvårdverkets Prince-rapporter från 2014 respektive 2018. Den visar att importerade livsmedel står för högre klimatavtryck och en stor del av konsumtionens påverkan av bekämpningsmedel och antibiotika.

Problemet är att forskningen är i obalans. Forskningen på åtgärder och indikatorer för klimat är mångdubbelt större än kring exempelvis novel entities. Detta har studerats av Christel Cederberg, Elin Röös m fl. Slutsatsen är att man i dagsläget svårligen kan fastställa kriterier för hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion som beaktar flera av de viktiga hållbarhetsaspekterna. Det är bl. a kritiken mot NNR, de nordiska näringsrekommendationerna. Och det gäller också regeringsuppdraget kring mål och indikatorer för hållbar och hälsosam konsumtion av livsmedel. Klimatåtgärderna i NNR har fått för stor tyngd, medan övriga hållbarhetsaspekter och motsättningarna mellan olika planetens gränser inte har lyfts. Många av inspelen till NNR har pekat på obalansen i NNR:s slutsatser. Och Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har svårigheter med att formulera mål och indikatorer kring biologisk mångfald.

Fokusering på minskad klimatpåverkan i jordbruket driver mot ökad intensitet i växtodling och djurhållning. Risken är stor för fortsatt odling i monokulturer, ökad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel och fortsatt utarmning av våra odlingsbara jordar. Ökad konsumtion av baljväxter gynnar exempelvis inte en minskad användning av bekämpningsmedel. Krav på minskade utsläpp av växthusgaser gynnar kycklinguppfödning och tjurar på stall och missgynnar ekologisk produktion och betande djur. En minskning av köttkonsumtionen måste ske på rätt sätt. Klimatåtgärder inom livsmedelsproduktionen bör i första hand fokusera på ett fossilfritt jordbruk (handlingsplan finns), inklusive fossilfri gödsel och att öka kolinlagringen. Att föra tillbaka växtnäring från samhället till jordbruket har hög prioritet.

Jordbruket måste förändras för att få jordbruksmarken att producera mer mat med mindre insatser. Man kan kalla det regenerativt jordbruk, agroekologiskt eller conservation agriculture där man maximalt utnyttjar fotosyntesen genom att hålla marken grön så länge som möjligt. Kolinlagring och jordhälsa gynnas genom att minska jordbearbetningen. Livskraftiga grödor minskar behovet av bekämpningsmedel. Växtföljder med fleråriga grödor, som vall, har stora fördelar. Gårdar med nötkreatur har högre kolinlagring än gårdar med gris eller kyckling.

Gott Nytt År Jag hoppas det blir bättre än2023

Jag har två böcker på mitt nattduksbord ”Det levande” av vännerna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren och ”Jordbruk för jorden” av Göte Bertilsson och Peter Sylwan. Båda berikande och kunskapshöjande. ”En värld för alla” finns också där. Dessutom plöjer jag igenom ett förslag till slutrapport från KSLA- projektet ”Bruka utan att förbruka”. Ett fantastiskt projekt med deltagare med stor kompetens och engagemang. I två dagar har jag också ägnat mig åt att ge synpunkter på Djurskyddets Sveriges principprogram. De första dagarna på året ägnas åt en riktig utmaning – EU-förslag till reviderad transportförordning för djur. Kanske avspeglar detta min fantastiska värld, där jag även i min ålder, får berika mig med nya kunskaper och insikter och kanske också påverka utvecklingen. Då betyder påhopp från Sveriges Mjölkbönder (se tidigare blogg) knappast något, även om det är olustigt.

Jag har tidigare tittat tillbaka på min långa yrkeskarriär inom jordbruket. Peter Sylwans bok och inlägg i Bruka utan att Förbruka, ger intressanta perspektiv och glädje över att ha fått vara med under en spännande tid. En tid, då man fått träffa en fantastiskt mängd kloka och spännande människor. Nu har flera lämnat jordelivet och andra har gått i pension. Innan jul avtackade jag en vän och kollega sedan början av 90-talet Hans Andersson, LRF Mjölk. Vi drev tillsammans ett antal roliga, kreativa och inte minst framgångsrika projekt som IDL, informationsgruppen för djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Så många härliga möten, där omgivningen förundrades över alla högljudda skratt. Och nätverket mot antibiotikaresistens som träffades i augusti på Cirkusberget i många år ända fram till 2016. Först seminarium med workshop, sedan bad, drink och middag med högt i tak.

Den taskiga sommaren med torka och skyfall och dåliga skördar och dålig spannmålskvalitet, påminner mig om mina år på Skördeskadeskyddet, Statiska Centralbyrån 1968 – 1971. Skördeskadeskyddet fanns på regleringstiden d v s regleringsmedel avsattes för att kompensera bönderna för extrema skördeförhållanden– en fantastisk modell. Normskördar fastställdes inom ett stort antal områden. Bondens avvikelse från normskörd gav ersättning. När jag anställdes fanns 4000 besvärsskrivelser som väntade på svar, som blev mitt jobb. Ett skördeskadeskydd hade varit läge att ha som kompensation ett år som i år. Men det finns ju inga regleringsmedel. Chefen Eje Sandkvist var en bra chef. Det var han som tydligt sa till mig att göra mitt examensarbete och ta ut agronomexamen, vilket jag gjorde 1971. Det var 7 år efter starten på Ultuna 1964.

Vad blir det av 2024? Vi har ett EU-parlamentsval i juni. Jag känner stor oro över att negativa högerkrafter får ökat utrymme. Det finns ju också stor risk för att nuvarande kommissions ambitioner kring Farm to Fork kommer nedmonteras. Det som jag kallar djurskyddsutredningen ska avrapporteras 30 juni. Det är inte mycket tid till dess. Man kan oroa sig över att det finns ett behov av att föreslå regeländringar som, man tror, kan öka konkurrenskraften. När det kanske är tvärtom. En av de viktigaste åtgärderna är kanske att öka konkurrenskraften genom att rekrytera flera bönder till en svensk djurhållning som präglas av såväl effektivitet, djurvälfärd och god djurhälsa – kvaliteter som värderas högt av svenska konsumenter. EU-kommissionen har inte presenterat det förväntade paketet av nya djurskyddsregler 2023. Vad kommer hända 2024? Det är bara regler för djurtransporter och hund och katt som presenterats.

Ska vi ha en god beredskap måste vi ha en svensk hållbar produktion som gynnar svensk hållbar konsumtion. Det bör också vara grunden för svenska kostråd, där regeringsuppdraget kring konsekvensanalyserna av NNR ska redovisas senast den 30 april. Under året ska vi få nya kostråd. Det är självklart att kostrekommendationer ska utgå från att främja en god hälsa och tillräcklig näringstillförsel till olika befolkningsgrupper. Men om vi nu också vill tillförsäkra att konsumtionen bidrar till en hållbar produktion gäller det att beakta flera av planetens gränser än bara klimatpåverkan. Nu gäller det att vara optimistisk och tro att kloka krafter vinner.